Varför tar det aldrig slut?
Det känns som att denna höst är ett enda stressmoment, uppdrag efter uppdrag löser varandra. Ibland blir jag nästan paralyserad av allt som ska/bör göras. Konstigt nog står korthuset upprätt fortfarande. Hoppas att det fortsätter stå upprätt hela november för sedan lättar det. Åtminstone i almanackan. Vi (familjen) riktigt längtar till julledighet. Aldrig någonsin har vi varit mer förtjänta av det.
Nu är toastolarna valda ;) och om 2½ vecka kan vi, om vi vill säga upp lägenheten. Here we come Astronomgatan 13! (Det närmar sig iaf)
Nu är toastolarna valda ;) och om 2½ vecka kan vi, om vi vill säga upp lägenheten. Here we come Astronomgatan 13! (Det närmar sig iaf)
Kommentarer
Trackback
