Var försvinner tiden?
Då var det måndag igen och en mycket trevlig helg är avslutad. Helgen började ju redan p åfredag med nationaldagsfirande. det blev jordgubbstårta på hemmaplan. Mums!
På lördag börjar städivern krypa på så smått och jag rensade en hel massa i våra garderober. Hittade bland annat ett par byxor i den äldsta sonens garderob i storlek 110 cl, han har 140 cl idag. ajdåå det var nog ett tag sedan den gicks igenom. Insåg efter rensningen att han behöver en hel massa nytt till hösten. Tänk att de små rackarna bara hux flux skjuter iväg. Tvättade även köksfönstrena och bytte till våra vita fina sommargardiner.
Söndagen fortsatte i städningens tecken, mer fönster putsades och sovrummet fick sig en omgång. Killarna plockade i sina rum så nu kan man ana att det finns ett golv även i den yngstas rum. Mitt i alltihop var det paus för en rolig aktivitet, Leos lekland. Vi har inte varit dit tidigare. Vi har tyckt att vi väntar med det tills att vi inte längre kan vara i skidbacken.
Nu har snön definitivt smält och ett besök hos Leo välkomnades av familjens yngre generation. Även om jag tror att den äldre delen av familjen hade minst lika roligt. Vi lyckades alla slå oss någonstans på kroppen (så går det när man ska tävla om vem som åker snabbast ner för rutschkanan). Att man inte fattar att man inte längre är tio år...
På kvällen var det min lyxtid. Jag hade fått plats att träna för Andreas Hesse. Han passerar Umeå någon gång då och då, och ber man snällt så brukar han drilla eller ska man kalla det för djupa knäböj med 100 kg på stången. Han är en oerhört skicklig instruktör som inte nöjer sig med bra utan helst ska det vara på snudd till utmärkt. Han säger inte bra i onödan utan man får SLITA för ett bra. Det här träningspasset kändes välkommet med tanke på att det gått lite knackigt för mig och Exon på sista tiden. Vi fick träna på galoppfattningar, piruetter och slutor i sax. Om jag ska sammanfatta passet så var det konstruktivt, jag fick hjälp men också allvarliga pekpinnar om hur jag ska förbättra min sits. Så nu sitter en lapp på min anslagstavla på jobbet. På den står påminnelser som:
Mjuka stadiga händer
Släpp ner knäna, slut om och lägg vaden mot hästen
Drivning sker via ett mjukt och följsamt säte
Ha skoj, släpp på kraven!
Vet att detta kan hjälpa mig en hel del mentalt!
Vad gäller huset så har vi varit och tittat lite på köksluckor, spisar och fläktar. Det tar sig för varje dag. Nu vet vi vilka luckor och handtag vi ska ha. Däremot är inte färgen på kaklet i köket bestämt än. I morgon ska vi titta mer på kakel samt på badrumsinredning. Om en vecka har vi avrop, spännande! Men som jag tidigare sagt är det inte lätt att få ut prisbilden av dessa försäljare. De säger gärna: Det är en liten obetydlig summa! Men för oss är det inte längre obetydligt utan en fråga om att ha råd!! Så nu säger jag bara att vi har inte råd och det verkar gå hem...
