Jag kan inte dansa!!!!! (måste kanske lära mig?!)
I helgen har jag arbetat som utställare på Riksidrottsforum. Super najs att träffa många bekantingar inom svensk idrott!! I går kväll var det dessutom firande av en 100-åring, Västerbottens idrottsförbund. Var inbjuden i egenskap av valberedare för Västerbottensidrotten. Trevligt! Allt började med välkomstskumpa kl 18.00. Morsade lite på kommunalrådet Lennart Holmlund och berättade om den otroligt goda respons vi fått för vår monter och det vi gör i Umeå. Folk har till och med fotat vår monter och bokat in studiebesök hos oss!
Därefter anslöt vi oss till de övriga femhundra idrottsvänner. Jag hamnade i bord med sju herrar. Tämk om de ändå hade varit lite yngre... Men så ser det ut inom idrotten och de förtroendevalda. Nåja lite bättre, kanske...
Vi fick super god mat och Ann Westin underhöll oss. Efter maten vankades det dans. (JAG KAN VERKLIGEN INTE DANSA!!) Med sju herrar till bords så uppstod helt plötsligt en liten inofficiell turlista, HJÄLP!! Dessutom han några kära vänner från Skellefteåtiden också avisera att de ville ha en dans. Trots att jag sa att jag inte kan dansa. Tänk vad envisa en del är. Borden bort och upp till dans...
Då kommer "storebror" F och vill att jag ska ansluta till gänget som är på väg till Schlagerklubben. Aha! Schlager kan man ju åtminstone dansa till. Så sorry herrar ni får hänga på dit om det ska bli någon dans!
Min närmsta bordsherre han dock greppa tag i mig och det bar av ut på dansgolvet. Trots att jag återigen sa att jag INTE KAN DANSA speciellt inte bugga till någonsorts jazz. Hallå! Jag har en bakgrund som innebandyspelare, ryttare, bordtennisspelare och skoterförare. Defenitivt inte dansare! Var heller aldrig tillräckligt känd för att få en fribiljett till Let´s Dance...
Snäll som jag är följde jag med. Hängde på så gott det gick. Undvek att trampa honom på tårna men var oftast på väg till vänster när han ville till höger. Vi dansade en låt (eller heter det bit?!) Sedan tackade han för dansen. Jag är inte dummare än att han tyckte jag var kass för det har jag lärt mig att kutym är två danser. Men gladast var nog räven som slapp dansa mer. Däremot kände jag att takterna satt bättre ute på Schlagerklubben.
Bäst var ändå när jag vid halvett tiden fick skjuts hem med drömprinsen som också tog hand om en trött prinsessa med ont i höfterna efter klackeskorna. Kan det bli bättre?! Borta bra men hemma bäst!
Tänk om jag kunde dansa hälften så bra som dessa...
Kan man önska sig danskunskaper i julklapp?
(Kom ihåg att jag inte har tid med danskurs!!)
Därefter anslöt vi oss till de övriga femhundra idrottsvänner. Jag hamnade i bord med sju herrar. Tämk om de ändå hade varit lite yngre... Men så ser det ut inom idrotten och de förtroendevalda. Nåja lite bättre, kanske...
Vi fick super god mat och Ann Westin underhöll oss. Efter maten vankades det dans. (JAG KAN VERKLIGEN INTE DANSA!!) Med sju herrar till bords så uppstod helt plötsligt en liten inofficiell turlista, HJÄLP!! Dessutom han några kära vänner från Skellefteåtiden också avisera att de ville ha en dans. Trots att jag sa att jag inte kan dansa. Tänk vad envisa en del är. Borden bort och upp till dans...
Då kommer "storebror" F och vill att jag ska ansluta till gänget som är på väg till Schlagerklubben. Aha! Schlager kan man ju åtminstone dansa till. Så sorry herrar ni får hänga på dit om det ska bli någon dans!
Min närmsta bordsherre han dock greppa tag i mig och det bar av ut på dansgolvet. Trots att jag återigen sa att jag INTE KAN DANSA speciellt inte bugga till någonsorts jazz. Hallå! Jag har en bakgrund som innebandyspelare, ryttare, bordtennisspelare och skoterförare. Defenitivt inte dansare! Var heller aldrig tillräckligt känd för att få en fribiljett till Let´s Dance...
Snäll som jag är följde jag med. Hängde på så gott det gick. Undvek att trampa honom på tårna men var oftast på väg till vänster när han ville till höger. Vi dansade en låt (eller heter det bit?!) Sedan tackade han för dansen. Jag är inte dummare än att han tyckte jag var kass för det har jag lärt mig att kutym är två danser. Men gladast var nog räven som slapp dansa mer. Däremot kände jag att takterna satt bättre ute på Schlagerklubben.
Bäst var ändå när jag vid halvett tiden fick skjuts hem med drömprinsen som också tog hand om en trött prinsessa med ont i höfterna efter klackeskorna. Kan det bli bättre?! Borta bra men hemma bäst!
Tänk om jag kunde dansa hälften så bra som dessa...
Kan man önska sig danskunskaper i julklapp?
(Kom ihåg att jag inte har tid med danskurs!!)
Kommentarer
Postat av: Fröken T
Åh herregud det där är min absoluta mardröm! Haha. Tur att det bara blev en dans! ;)
Trackback
