Jeansinköp = ångest
Japp så är det. För det finns nästan inga jeans som passar mig. Trott eller ej men jag verkar vara för "tjock" för de flesta jeans. Det i sin tur skapar en otrolig "fettångest" hos mig och jag grips av en, låt kalla 30-årskris där jag inser att jag lagt på en del på sistone.
Häromdan insåg jag att alla mina jeans (läs 2-3 par) börjar ha sett sina bästa dagar. Med modiga steg tågar jag in på en butik här i stan med trevlig personal och ett stort utbud av jeans i varierande prisklass. Jag provar ett par, två par... femton par. Jag har helt enkelt för kraftiga vader och lår kombinerat med en för smal midja. Vilket problem! Butiksbiträdet är oerhört tålmodigt och lotsar mig med van hand igenom jeanssortimentet samtidigt som hon konstaterar:
- Ja jag förstår att du har svårt att hitta jeans!
Tack! Det stärker min "fettångest". Hittar tillslut ett par som sitter fint och känns som jag, Levis 610! Men fettångesten sitter kvar... Hur i sjutton ska man kunna "banta" sina lår och vader? Eller håller jag helt enkelt på att bli tant och bör söka jeans på andra affärer??
Fick igår hem ett annonsblad från en "tantbutik". I den gör de reklam för jeans och meddelar att de har modeller som passar alla. Börjar jag bli tant???
Isåfall har jag varit tant lääänge... Har precis samma problem och jag tror vi kan tacka våran underbara sport ridningen för det ;)
Här har du en till tant!
outi, att köpa jeans kan ge alla fettångest.. jag är närmare 170 cm lång och väger 55 kilo, och jag fått fettångest av att prova jeans!
skrattar högt Jeansinköp är det värsta! Sist (2004)jag köpte jeans, så grinade jag efteråt. Nu har jag sån tur att min kompis älskar o gå på Kupan o rota o hon lyckas alltid hitta ngt t mig. Men tant.... nääää, inte ännu =)
